Uppdaterad
och förbättrad

Kronisk njursjukdom

Njurarna är två bönformade organ på ca 10–12 centimeter (lika stora som en knuten hand) som sitter på varsin sida om ryggraden under det nedersta revbensparet.

Njurarna har tre uppgifter – för det första är det kroppens reningsverk, för det andra kroppens filter och för det tredje kroppens kontrollstation.

Reningsverk

Njurarna arbetar dygnet runt för att rena blodet från ohälsosamma ämnen. Mer än en liter blod strömmar genom dem per minut och cirka 180 liter kroppsvätska filtreras där varje dag. En frisk person kissar mellan en och tre liter per dag. Urin innehåller kroppens ”avfall”, dvs. gifter, läkemedelsrester och avfallsprodukter från maten vi äter. Om njurfunktionen störs kan nivåer av avfallsprodukter i kroppen ackumuleras och leda till en ansamling i blodet (uremi).

Filterpaketet

I varje njure finns ungefär en miljon små urinproducerande enheter, så kallade nefroner. Varje nefron består av en blodkärlscysta, glomerulus och en njurkanal, det s.k. tubulussystemet. Glomerulus är ett mikroskopiskt ”filterpaket” vars uppgift är att rena blodet från avfallsprodukter. Tubulussystemet kan liknas vid ”avloppsrör” där överflödig vätska och avfall som har filtrerats dräneras bort. Varje nefron är kopplad till större njurkanaler. Urinen rinner sedan till urinledarna och vidare till blåsan. Alla viktiga ämnen som ska finnas kvar i kroppen separeras under filtreringsprocessen och återförs till blodet.

Kontrollstationen

Njurarnas funktion är att producera ämnen och reglera olika processer i kroppen. Njurarna ser till att cellerna fungerar genom att reglera graden av salt och syra i blodet och kontrollera hur mycket kroppen absorberar eller utsöndrar av exempelvis vätejoner, natrium och kalium.
Njurarna producerar två viktiga hormoner: erytropoietin, ett hormon som stimulerar produktionen av röda blodkroppar i benmärgen, och renin, som reglerar blodkärlens motstånd och storlek och därmed blodtrycket. Njurarna är också viktiga för skelettets uppbyggnad. Det kalcium vi får genom maten kan bara tas upp i tarmen med hjälp av D-vitamin, som bildas i huden av solen och aktiveras av njurarna.

Njuren är beroende av att hjärtats perioder av sammandragningar och vila för att ett jämnt blodflöde till njurarna ska kunna upprätthållas. Därför kan samarbetet mellan hjärta och njure ofta bli stört vid hjärtsvikt. Hjärtsvikt och kronisk njursjukdom samexisterar ofta och delar vanliga riskfaktorer under sin utveckling. En nedsatt njurfunktion är förenad med en ökad risk för ogynnsamma utfall. Att ha både hjärt- och njursjukdom kan förvärra prognosen och dessa patienter behöver noggrann uppföljning.
Eftersom många av medicinerna för hjärtsvikt har viktiga direkta effekter på njurfunktionen är det angeläget att du regelbundet får din njurfunktion kontrollerad (huvudsakligen genom laboratorieanalys) av din vårdgivare under behandling av akut och kronisk hjärtsvikt.

 

Gå tillbaka till ”Andra vanliga medicinska tillstånd och hjärtsvikt”

 

 

EN ANIMERAD RESA GENOM HJÄRTSVIKT

Det här är en serie med nio lättbegripliga och intressanta animationer som beskriver hjärtsvikt och hur det behandlas.

De kommenterade animationerna förklarar hur ett friskt hjärta fungerar, vad som händer med det vid hjärtsvikt och på vilket sätt olika behandlingar kan förbättra din hälsa

ANVÄNDBARA VERKTYG

Klicka för att skriva ut dessa verktyg som kan hjälpa dig övervaka hjärtsvikt

VIDEOR MED PATIENTER OCH VÅRDGIVARE

I det här avsnittet kan du se, lyssna på eller läsa intervjuer med andra personer med hjärtsvikt och deras anhöriga.

KOM TILL VÅR FACEBOOKSIDA

och dela dina åsikter och erfarenheter med andra patienter, familjer och vårdgivare.

Tillbaka till början