Kronisk njursjukdom

Njurarna är två bönformade organ på ca 10–12 cm (lika stora som en knuten hand) som sitter på var sin sida om ryggraden under det nedersta revbensparet.

Njurarna har tre uppgifter – de utgör för det första kroppens reningsverk, för det andra kroppens filter och för det tredje kroppens kontrollstation.

Reningsverk

Njurarna arbetar dygnet runt för att rena blodet från ohälsosamma ämnen. Mer än en liter blod strömmar genom njurarna per minut och cirka 180 liter kroppsvätska filtreras där varje dag. En frisk person kissar mellan en till tre liter per dag. Urin innehåller kroppens ”slaggprodukter”, dvs. gifter, läkemedelsrester och avfallsprodukter från maten vi äter. Om njurfunktionen störs kan nivåer av avfallsprodukter i kroppen ackumuleras och leda till en ansamling i blodet (uremi).

Filterpaket

I varje njure finns ungefär en miljon små urinproducerande enheter, så kallade nefroner. Varje nefron består av en blodkärlscysta, glomerulus och en njurkanal, det s.k. tubulussystemet. Glomerulus är ett mikroskopiskt ”filterpaket” vars uppgift är att rena blodet från avfallsprodukter. Tubulussystemet kan liknas vid ”avloppsrör” där överflödig vätska och avfall som har filtrerats dräneras bort. Varje nefron är kopplad till större njurkanaler. Därifrån förs urin till urinledarna och vidare till urinblåsan. Alla viktiga ämnen som ska finnas kvar i kroppen separeras under filtreringsprocessen och återförs till blodet.

Kontrollstation

Njurarnas funktion är att producera ämnen och reglera olika processer i kroppen. Njurarna ser till att cellerna fungerar genom att reglera graden av salt och syra i blodet och kontrollera hur mycket kroppen absorberar eller utsöndrar av exempelvis vätejoner, natrium och kalium.

Njurarna producerar två viktiga hormoner: erytropoietin, ett hormon som stimulerar produktionen av röda blodkroppar i benmärgen, och renin, som reglerar blodkärlens motstånd och storlek och därmed blodtrycket. Njurarna är också viktiga för skelettets uppbyggnad. Det kalcium vi får genom maten kan bara tas upp i tarmen med hjälp av D-vitamin, som bildas i huden när vi exponeras för solljus och aktiveras av njurarna.

För att njurarna ska kunna upprätthålla ett jämnt blodflöde krävs en regelbunden och tillräcklig hjärtrytm. Därför rubbas ofta interaktionen mellan hjärta och njure vid hjärtsvikt. Hjärtsvikt och kronisk njursjukdom samexisterar ofta och delar vanliga riskfaktorer när de utvecklas. En nedsatt njurfunktion är förenad med en ökad risk för ogynnsamma utfall. Att ha både hjärt- och njursjukdom kan förvärra prognosen och dessa patienter behöver noggrann uppföljning.
Eftersom många av medicinerna för hjärtsvikt har viktiga direkta effekter på njurfunktionen är det angeläget att du regelbundet får din njurfunktion kontrollerad (huvudsakligen genom laboratorieanalys) av din vårdgivare under behandling av akut och kronisk hjärtsvikt.

Det finns också flera läkemedel för njurdysfunktion som kan användas säkert av hjärtsviktspatienter eller som till och med har njurskyddande egenskaper. Vänligen rådgör med din läkare.

Återgå till Andra vanliga medicinska tillstånd och hjärtsvikt