Uppdaterad
och förbättrad

Förhöjda kaliumnivåer (hyperkalemi)

Vad är hyperkalemi och vad orsakar det?

Kalemi är ett mått på kaliumkoncentrationen i plasma. Normal intervall ligger på mellan 3,6 och 5 mmol/l. Njursjukdom, och användning av vissa läkemedel, kan orsaka alltför hög serumkaliumnivå (över 5,0 mmol/liter). Detta betecknas som hyperkalemi, en vanlig elektrolytavvikelse (rubbning av saltbalansen). Kalium är viktigt för fungerande nervöverföring, muskelsammandragningar och njurfunktion.

Hyperkalemi beror oftast på ökat kaliumintag i kombination med nedsatt njurfunktion. Sjukdomar som påverkar njurarna minskar utsöndringen i njurarna och är den vanligaste orsaken till hyperkalemi. Friska njurar kan upprätthålla normala kaliumnivåer, även med höga intag, genom att utsöndra kalium. Förmågan hos njurar med nedsatt funktion att anpassa sig till snabba förändringar av kaliumbelastningen är dock nedsatt. Sådana snabba förändringar kan orsakas av att man äter mycket kaliumrik mat. Exempel på kaliumrika livsmedel är apelsin, banan, melon, aprikos, persika, papaya, avokado, potatis, nötter, bönor och choklad. Vissa saltersättningar innehåller kalium och kan bidra till hyperkalemi.

Diuretika, som rutinmässigt används av patienter med hjärtsvikt, kan leda till att en frisk njure förlorar kalium, vilket i sin tur kan leda till låga nivåer av kalium i blodet, så kallad hypokalemi. Vissa patienter med hjärtsvikt får kaliumtillskott, vilket ofta ordineras rutinmässigt tillsammans med diuretika. Men om njurfunktionen är nedsatt kan ett överskott av kalium orsaka hyperkalemi.

Läkemedel är en mycket vanlig orsak till hyperkalemi av många olika orsaker. Sådana läkemedel inbegriper mediciner som ofta används för behandling av hjärtsvikt och hypertoni: t.ex. angiotensinkonvertas (ACE)-hämmare, angiotensinreceptorantagonister, neprilysinhämmare, aldosteronblockerare som även kallas MRA, β-blockerare, digoxin, kaliumsparande diuretika (triamteren). Även det blodförtunnande läkemedlet heparin och populära receptfria mediciner mot smärta, icke-steroida, antiinflammatoriska läkemedel (NSAID).

Hyperkalemi kan utvecklas sporadiskt om tidigare nämnda faktorer föreligger, som kronisk njursjukdom och hjärtsvikt, särskilt om man tar några av de mediciner som nämns ovan. Därför måste patienter som behandlas för hjärtsvikt få sitt kaliumvärde i blodet kontrollerat regelbundet. Det görs vanligtvis samtidigt som njurfunktionskontroller, eftersom försämrad njurfunktion är en av de vanligaste orsakerna till hyperkalemi.

Vilka är konsekvenserna av hyperkalemi?

I ett tidigt stadie, behöver mild till måttlig hyperkalemi, (upp till 6,5 mmol/l) inte ge några symtom och inga omedelbara problem, men den är emellertid förknippad med en hög risk för att utveckla allvarliga hjärtrytmrubbningar. Svår hyperkalemi (>6,5 mmol/liter) är ett livshotande och akut medicinskt tillstånd som kräver omedelbar vård och medicinsk behandling. Konsekvenserna av hyperkalemi påverkas också av andra faktorer, som förekomst av hjärtsjukdom eller andra avvikelser i blodets salter (kalcium, magnesium) som kan öka risken för hjärtarytmier.

Hyperkalemi kan förebyggas genom tät övervakning av blodnivåerna, undvikande av kaliumrik mat och lämplig dosering av läkemedel som kan leda till hyperkalemi. Ofta innebär det förskrivning av låga doser av läkemedel eller att avbryta behandling med vissa läkemedel helt, eller inte. Att hänvisa till en dietist kan vara fördelaktigt för att underlätta anpassning av kosten för den enskilda patienten.

Hyperkalemi är hanterbart och reversibelt och sänker serumkalium direkt. Val av ingrepp bestäms av hur svår hyperkalemin är och eventuella komplikationer kopplade till tillståndet. Akut behandling för svår hyperkalemi genomförs på sjukhuset för att övervaka komplikationer och inbegriper intravenös behandling för att snabbt sänka kaliumnivåerna. Ibland krävs ett snabbt avlägsnande av kalium från blodet genom hemodialys. Denna behandling är vanligtvis endast nödvändig hos patienter med kraftigt nedsatt eller obefintlig njurfunktion.

Långsiktiga åtgärder innefattar att upptäcka riskfaktorer för hyperkalemi och behandlingar med läkemedel som underlättar avlägsnandet av kalium från kroppen. Dessa inbegriper också kaliumbegränsning i kosten och att sluta med kaliumtillskott. Dessa åtgärder är inte alltid tillräckligt effektiva för att förhindra hyperkalemi hos patienter med hjärtsvikt och nedsatt njurfunktion.

Att sluta med hyperkalemiinducerande läkemedel som inte är absolut nödvändiga, såsom smärtstillande medel, är viktigt. Flera klasser av hjärtsviktsläkemedel kan öka risken för hyperkalemi. Detta är särskilt relevant för patienter med hjärtsvikt och kronisk njursjukdom, då de löper störst risk att utveckla hyperkalemi.

Hos patienter med hjärtsvikt, som utvecklar hyperkalemi och behöver kontinuerlig, optimal användning av sina läkemedel, kan kaliumbindande hartser övervägas, eftersom de effektivt ökar utsöndringen av kalium via magtarmkanalen. Dessa medel, som tas som ett pulver tillsammans med vatten, tolereras väl och är effektiva för att upprätthålla en normal kaliumnivå på lång sikt hos patienter som har risk för hyperkalemi. Det är viktigt att möjliggöra fortsatt optimal användning av viktiga hjärtsviktsläkemedel.

Gå tillbaka till ”Andra vanliga medicinska tillstånd och hjärtsvikt”

EN ANIMERAD RESA GENOM HJÄRTSVIKT

Det här är en serie med nio lättbegripliga och intressanta animationer som beskriver hjärtsvikt och hur det behandlas.

De kommenterade animationerna förklarar hur ett friskt hjärta fungerar, vad som händer med det vid hjärtsvikt och på vilket sätt olika behandlingar kan förbättra din hälsa

ANVÄNDBARA VERKTYG

Klicka för att skriva ut dessa verktyg som kan hjälpa dig övervaka hjärtsvikt

VIDEOR MED PATIENTER OCH VÅRDGIVARE

I det här avsnittet kan du se, lyssna på eller läsa intervjuer med andra personer med hjärtsvikt och deras anhöriga.

KOM TILL VÅR FACEBOOKSIDA

och dela dina åsikter och erfarenheter med andra patienter, familjer och vårdgivare.

Tillbaka till början