Ordlista: Lär dig definitionerna på de nyckelord som används på vår webbplats
A – B – C – D – E – F – G – H – I – J – K – L – M – N – O – P – Q – R – S – T – U – V – W – X – Y – Z – Å – Ä – Ö
ACE-hämmare: en klass läkemedel som hämmar produktionen av angiotensin II och sänker blodtrycket.
Akut hjärtsvikt: hjärtsvikt som uppstår plötsligt (ofta på grund av en hjärtinfarkt). Även om den kan vara allvarlig i början varar den kanske bara en kort tid och kan snabbt förbättras.
Aldosteronreceptorantagonister: en grupp läkemedel som används för att sänka blodtrycket, minska blodstockning och skydda hjärtat.
Anamnes: uppgifter om en persons symtom, nyligen inträffade eller tidigare sjukdomar och behandlingar, tidigare kirurgi eller förfaranden, användning av mediciner och familjehistorik.
Anemi: ett lågt antal röda blodkroppar eller en liten mängd hemoglobin i blodkropparna, vilket leder till minskad syretillförsel till vävnader och organ.
Angina, eller kärlkramp: smärta eller obehag i bröstet på grund av minskad blodtillförsel till en del av hjärtmuskeln. Orsakas oftast av kranskärlssjukdomar.
Angiografi: ett test som utförs genom att injicera ett färgämne som syns på röntgenbilder så att förträngningar i kranskärlen kan upptäckas.
Angiotensin II: ett hormon som produceras naturligt i njurarna. Det drar ihop blodkärlen, minskar urinproduktionen och höjer blodtrycket.
Angiotensinreceptorblockerare (ARB): en grupp läkemedel som blockerar effekterna av angiotensin II och sänker blodtrycket.
Antiarytmiska läkemedel: används för att kontrollera oregelbunden hjärtrytm och extra hjärtslag.
Antikoagulantia: kallas även blodförtunnande läkemedel. De motverkar bildandet av blodproppar och är särskilt viktiga för patienter med förmaksflimmer.
Antitrombosmedel: läkemedel som förhindrar bildning eller tillväxt av blodproppar. Antikoagulantia, trombocythämmande läkemedel och trombolytika är alla typer av antitrombosmedel.
Arbetsprov: kontrollerad fysisk aktivitet, vanligtvis på ett löpband eller en motionscykel, som används för att bedöma hur väl hjärta och kropp fungerar vid träning eller påfrestning. Det här testet kan visa tecken på ischemi (otillräcklig blodförsörjning) på grund av kranskärlssjukdom.
ARNI: ett läkemedel som förbättrar symtomen och prognosen hos patienter med hjärtsvikt och sänkt ejektionsfraktion. Läkemedlet består av två komponenter: en angiotensinreceptorblockerare plus en neprilysinhämmare.
Arytmi: hjärtrytmrubbning.
Astma: en sjukdom i luftvägarna som orsakar förträngning av luftrören i lungorna, vilket gör det särskilt svårt att andas ut.
Astma: en luftvägssjukdom som orsakar trånga luftvägar i lungorna, vilket gör det särskilt svårt att andas ut.
B
Ballongvidgning (perkutan koronarintervention – PCI): ett ingrepp som används för att återställa blodtillförseln till ett förträngt blodkärl genom att utvidga kärlet med en ballong. Kan användas i den akuta fasen av en hjärtinfarkt. En stent används ofta för att hålla kärlet öppet på lång sikt.
Betablockerare: en grupp läkemedel som används för att sänka din puls eller sänka blodtrycket.
Binjurarna: körtlar som sitter ovanför njurarna och utsöndrar hormoner som kontrollerar puls, blodtryck, njurfunktionen, kroppens tillgodogörande av föda och andra vitala funktioner.
Blindad: en blindad klinisk prövning är en studie av ett läkemedel där mottagaren inte vet om hen får det aktiva studieläkemedlet eller placebo (sockerpiller).
Blodstockning: när för mycket vätska cirkulerar i kroppens blodkärl stiger trycket och vätskor läcker ut i de omgivande vävnaderna, viket orsakar så kallat ödem.
C
Cyanos: en blåaktig missfärgning i huden på grund av brist på syre i blodet som vanligtvis orsakas av ett medfött hjärtfel.
D
Diabetes: ett tillstånd där kroppen inte producerar tillräckligt med insulin, eller där det insulin som produceras inte fungerar som det ska. Det innebär att kroppen inte kan tillgodogöra sig glukos (socker) på rätt sätt.
Digoxin: ett läkemedel som används för att korrigera onormal hjärtrytm och öka hjärtats kontraktionskraft.
Dilatation: förstoring eller utvidgning av ett kärl eller kammare.
Distansmonitorering: term som används för att beskriva information som förmedlas på elektronisk väg (till exempel via telefon) till din läkare eller sjuksköterska. Information kan också överföras automatiskt till mottagningen från en pacemaker, ICD eller hjärtsviktspacemaker (biventrikulär pacemaker) när du befinner dig i hemmet. Det finns flera olika metoder för att tillhandahålla denna typ av fjärrövervakning. Distansmonitorering blir alltmer lättillgängligt och en del av rutinmässig pacemakerkontroll.
Diuretikum: en klass läkemedel som gör att njurarna producerar mer urin, vilket minskar vätskeretention och övervätskning.
Dubbelblind: en dubbelblind klinisk studie är en studie av ett läkemedel där varken mottagaren eller undersökaren vet om mottagaren får det aktiva studieläkemedlet eller placebo.
E
Ekokardiografi: ett test som använder ljudvågor (ultraljud) för att se hjärtats hålrum, klaffarna och omgivande vävnader. Funktion och blodflöde kan då bedömas.
Elektrokardiogram (EKG): ett test där hjärtats elektriska aktivitet registreras. Information om puls, rytm och elektrisk ledningsförmåga registreras. Tecken på skada, ischemi (otillräcklig blodförsörjning) och hypertrofi (sjuklig förstoring av celler) kan identifieras.
Erektil dysfunktion: en term som används för att beskriva oförmågan hos en man att få eller bibehålla tillräcklig erektion för att genomföra ett samlag.
F
Förmak: de mindre, övre hålrummen i hjärtat som fyller de större hålrummen.
Förmak: det mindre hålrummet före det större hålrummet, dvs. kammaren. Ett hjärta har 2 förmak och 2 kammare.
Förmaksflimmer: oregelbundna och ofta snabba hjärtslag i det vänstra övre hjärtrummet (förmak) som leder till oregelbundna hjärtslag i kamrarna.
Fysisk kapacitet: en term som används för att beskriva hur vältränad en person är eller hur mycket man fysiskt klarar av.
Fysisk undersökning: en grundlig undersökning av en patient där man letar efter tecken på sjukdom eller avvikelser från det normala.
G
Generiskt namn: det vetenskapliga namnet på den aktiva substansen i ett läkemedel.
Glukos: en sockerart som är en viktig energikälla för kroppen.
H
0-HLR (Ingen hjärtlungräddning) Nej till återupplivningsbeslut: ett beslut att inte påbörja hjärtlungräddning om hjärtat och andningen stannar av.
Hemoglobin: en komplex förening av protein och järn, som transporterar syre till cellerna från lungorna och koldioxid bort från cellerna och lungorna.
Hemorragi: den medicinska termen för blödning. Hemorragi innebär särskilt svåra blödningar.
Hjärtdefibrillering: en process som används för att korrigera en onormal hjärtrytm genom en elektrisk stöt över bröstet.
Hjärtinfarkt: skador som uppstår i hjärtmuskeln när ett kranskärl blockeras och blodflödet till en del av muskeln kraftigt minskar eller upphör helt.
Hjärtklappning: förnimmelser av överhoppade, extra eller oregelbundna hjärtslag.
Hjärt-lungräddning (HLR): en livräddande åtgärd med manuella bröstkompressioner för att få hjärtat att pumpa samt mun-mot-mun-andning för att upprätthålla andningen.
Hjärtmarkörer: ämnen som släpps ut i blodet genom hjärtmuskeln när den är skadad. Halterna av dessa ämnen kan mätas via blodprover för att identifiera om det finns någon skada.
Hjärtresynkroniseringsbehandling (biventrikulär pacemakerterapi, hjärtsviktspacemaker): en typ av pacemaker som hjälper hjärtat att bibehålla en hälsosam rytm och förbättrar samordningen av sammandragningen av den vänstra kammaren i hjärtat, som är den kammare som har huvudansvaret för att pumpa ut blod till kroppen.
Hjärttransplantation: ett kirurgiskt ingrepp där ett fungerande hjärta tas från en nyligen avliden organdonator och inplanteras i en person vars hjärta inte fungerar som det ska.
Högersidig hjärtsvikt: när den högra sidan av hjärtat försvagas och inte är i stånd att pumpa blod på ett normalt sätt från kroppen ut till lungorna.
Hormoner: ämnen som släpps ut i blodet från olika körtlar i kroppen och som reglerar viktiga funktioner.
Hyperkalemi: en onormalt hög kaliumhalt i blodet, som kan vara farligt för hjärtpatienter eftersom det kan leda till allvarliga störningar i hjärtrytmen.
Hypertoni: högt blodtryck.
Hypertrofi: en ökning av storleken på en vävnad, ett organ eller en muskel.
Hypertyreos: ett tillstånd som beror på överaktivitet i sköldkörteln vilket leder till ökad ämnesomsättning (kallas även överaktiv sköldkörtel).
I
Implanterbar defibrillator (ICD): en liten batteridriven apparat som monteras under huden nära nyckelbenet och som övervakar hjärtrytmen och behandlar onormal hjärtrytm med elektriska impulser.
INR (Internationellt normaliserat förhållande): en etablerad internationell enhet för att mäta och rapportera koagulationstester av blod.
Insulin: ett hormon som produceras av bukspottkörteln och som gör det möjligt för kroppen att använda glukos för att skapa energi.
Insulinberoende diabetes: ett tillstånd där kroppen producerar för lite eller inget insulin, vilket gör att kroppen inte kan tillgodogöra sig glukos. Personer med insulinberoende diabetes måste behandlas med insulin flera gånger dagligen för att kontrollera tillståndet.
Ischemi: en förlust eller minskning av blodflödet (och därmed syre) till vävnader.
Ivabradin: ett läkemedel som används vid hjärtsviktsbehandling som sänker hjärtfrekvensen genom att hämma hjärtats If-kanal i sinusknutan. Det kan ges till patienter med kronisk hjärtsvikt för att undvika sjukhusvistelse och höja livskvaliteten.
J
Järn: ett viktigt mineralämne som är avgörande för att bilda hemoglobin i röda blodkroppar, som transporterar syre genom hela kroppen. En tillräcklig järnhalt är viktig för hjärtats funktion och den allmänna hjärt–kärlhälsan.
Järnbrist: ett tillstånd där kroppen inte har tillräckligt med järn, vilket kan leda till anemi. Hos hjärtsviktspatienter kan järnbrist förvärra symtom och utfall, även utan anemi.
K
Kalciumblockerare: en grupp läkemedel som används för att behandla högt blodtryck, kärlkramp och viss oregelbunden hjärtrytm.
Kalium: en viktig mineral som kroppen behöver för normal cellfunktion. Diuretika kan leda till förlust av kalium.
Kaliumsänkande läkemedel: läkemedel som används för att minska höga halter av kalium i blodet (hyperkalemi). Dessa är viktiga vid hantering av hjärtsvikt eftersom många hjärtsviktsläkemedel kan höja kaliumhalterna.
Kammare, eller ventriklar: de nedre större hålrummen i hjärtat som tar emot blod från förmaken och pumpar ut blod från hjärtat till kroppen och lungorna.
Kammarflimmer: snabba, icke-koordinerade sammandragningar av hjärtats hålrum (ventriklarna).
Kardiomyopati: ett tillstånd som gör att hjärtmuskeln blir förstorad, onormalt tjock eller stel. Det finns många orsaker till kardiomyopati.
Kateter: en tunn, flexibel slang som kan sättas in i en hålighet i kroppen, t.ex. ett blodkärl eller urinblåsan. Katetrar kan användas för att behandla sjukdomar eller utföra ett diagnostiskt eller kirurgiskt ingrepp.
Klaffar: klaffar styr det enkelriktade blodflödet genom hjärtat, vilket förhindrar blod från att strömma bakåt.
Klaffkirurgi: kirurgi som används för att ersätta en hjärtklaff som inte fungerar ordentligt med antingen en konstgjord klaff eller en vävnadsklaff.
Klimakteriet: den naturliga biologiska process som inträffar i slutet på en kvinnas reproduktiva ålder. Kan påverka kardiovaskulär hälsa på grund av hormonella förändringar, vilket potentiellt ökar risken för hjärtsjukdomar.
Kliniska prövningar: medicinska forskningsstudier på människor. De genomförs för att besvara specifika frågor och försöka hitta bättre sätt att förebygga, upptäcka eller behandla sjukdomar, såsom hjärtsvikt, eller för att upptäcka eventuella biverkningar av läkemedel.
Kolesterol: ett ”fettämne” som är viktigt för många funktioner i kroppen och som finns i många livsmedel. Det finns många typer av kolesterol. För mycket kolesterol av låg densitet kan leda till sjukdomar i hjärtat och blodkärlen.
Kompensering: en term som används för att beskriva hur kroppen försöker kompensera för dåligt blodflöde i samband med hjärtsvikt. Det innefattar vanligtvis en ökad hjärtfrekvens och kvarhållande av vätska.
Koronar bypass-transplantation (CABG): ett kirurgiskt ingrepp som leder om blodflödet runt en blockering i ett kranskärl. Ett blodkärl tas från benet eller bröstväggen och ympas på den sjuka artären ovanför och under blockeringen.
Kranskärl: blodkärl som förser hjärtmuskeln med blod.
Kranskärlssjukdom: sjukdom som uppstår när kranskärlen blir förträngda eller helt blockerade. Gör att blodflödet reduceras och kan leda till angina, hjärtinfarkt och hjärtsvikt.
Kronisk hjärtsvikt: långvarig hjärtsvikt som utvecklas långsamt över tid kan så småningom förvärras och kräva långtidsbehandling.
Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL): en lungsjukdom som vanligtvis orsakas av rökning och där luftrören i lungorna är delvis blockerade, vilket gör det svårt att andas.
L
Livstestamente: ett dokument som beskriver de omständigheter under vilka du inte vill ta emot livsförlängande medicinsk behandling om du skulle bli allvarligt sjuk i framtiden och är oförmögen att fatta dina egna vårdbeslut.
Lunginflammation: en inflammation i lungorna som ofta orsakas av en infektion. Lunginflammation förekommer oftare hos personer med hjärtsvikt och lungstas.
Lungröntgen: en undersökning som används för att fotografera bröstkorgen, inklusive lungor, hjärta, blodkärl och ben i ryggraden. Vid hjärtsvikt används bröstkorgsröntgen för att hitta tecken på överbelastning, infektion eller vätskeansamlingar.
M
Magnetisk resonanstomografi/Magnetkameraundersökning (MRI): ett test där magnetiska vågor och radiovågor används för att ta detaljerade bilder av insidan på en persons kropp.
Magnetkamera undersökning av hjärtat: en typ av hjärtavbildning med ett kraftfullt magnetiskt fält som ger mycket detaljerade bilder av hjärtat.
Mättade fetter: en typ av fett som utgör den största risken för att utveckla kranskärlssjukdom.
Medfödd: något som existerar vid födseln, till exempel ett tillstånd som existerar vid födseln.
Mekanisk andning: är när en maskin används för att styra en persons andning och tillhandahålla syre.
MUGA-scint: ett test där mycket små mängder radioaktiva ämnen används för att synliggöra hjärtmuskeln, kamrarna och blodkärlen.
Myalgi: smärta i en eller flera muskler.
Myokardit: akut inflammation i hjärtmuskeln. Det kan leda till kardiomyopati.
N
Natriuretiska peptider: En familj av naturligt förekommande proteiner som utsöndras av hjärtat vid belastning och som får blodkärlen att vidgas och urinproduktionen att öka.
Nitrater: nitroglycerinpreparat, ges som orala tabletter eller depotplåster med fördröjd frisättning.
Nitroglycerin: ett läkemedel som används för att behandla kärlkrampsepisoder (angina). Det administreras vanligen under tungan som tabletter, sprayer eller kuddar.
O
Ödem: svullnad i en vävnad på grund av vätskeansamling och blodstockning.
Omättade fetter: en typ av fett som är relativt bra för dig. Till skillnad från mättat fett, kan omättade fetter sänka kolesterolhalten i blodet.
Oregelbundna hjärtslag: är när den normala hjärtrytmen kan störas med extra sammandragningar så att hjärtslagen verkar oregelbundna, för långsamma eller för snabba.
Ödem: svullnad i en vävnad på grund av vätskeansamling och blodstockning.
P
Pacemaker: en liten batteridriven apparat som inplanteras under huden nära nyckelbenet som övervakar hjärtfrekvensen och vid behov stimulerar hjärtmuskeln att dra ihop sig med hjälp av elektriska impulser.
Palliativ vård: vård i syfte att förbättra livskvaliteten och lindra symtom för patienter med långt framskriden hjärtsvikt. Detta inbegriper hantering av fysiska symtom och psykologiska och andliga behov, samt stöd till patienter och deras familjer.
Perfusionsskanning:Hjärtscintigrafi: en undersökning där blodflödet till hjärtmuskeln bedöms vid vila och under träning. Förfarandet innebär vanligen injicering av ett radioaktivt ämne.
Placebo: en verkningslös tablett (sockerpiller) eller medicin som används i kliniska prövningar.
Plack: ansamling av kolesterol, fettföreningar, kalcium och blodproppsämnen i en artärvägg.
R
Radioablation: ett förfarande där elektrisk energi används för att förstöra (avlägsna) vävnader i hjärtat som kan orsaka rytmstörningar (oregelbunden eller snabb hjärtrytm).
S
SGLT2-hämmare: hämmare av natrium/glukos-kotransportör 2-proteinet är läkemedel som förbättrar symtom och prognos vid hjärtsvikt, reducerar njurfunktionens försämring och ger bättre diabeteskontroll.
Skiktröntgen, datortomografi: ett test där en röntgenapparat med mycket snabb skanning och ett färgämne används för att skapa skarpa, detaljerade bilder av hjärtat och kranskärlen.
Sköldkörteln: en fjärilsformad körtel i halsen som producerar ett hormon som kontrollerar ämnesomsättningen.
Spirometri: ett test som används för att mäta volymen och flödet av luft som lungorna andas in eller ut.
Statin: ett läkemedel som används för att sänka kolesterolhalten och förhindra utvecklingen av kranskärlssjukdom.
Stent: ett rör i metall eller plast som förs in i ett förträngt blodkärl för att hålla det öppet.
Svimning: en term som används för en plötslig, temporär förlust av medvetandet orsakad av ett minskat blodflöde (och därför mindre syretillförsel) till hjärnan. Det orsakas ofta av lågt blodtryck eller en långsam hjärtfrekvens.
T
Takykardi: en snabb hjärtfrekvens, vanligen över 100 slag per minut.
Trombocyter: även kallat blodplättar, mycket små partiklar i blodet som förebygger blödning och behövs för att blodet ska koagulera.
Trombocythämmande läkemedel: läkemedel som förhindrar att blodplättar klumpar ihop sig och på så sätt förhindrar uppkomsten av blodproppar, särskilt i kranskärlen.
Trombolytika: läkemedel som ges genom injektion för att bryta ned blodproppar i kranskärlen.
V
Vårddirektiv: ett dokument som beskriver de behandlingar och ingrepp som du vill eller inte vill ha i livets slutskede.
Varumärkesnamn: det namn som ett läkemedel får av läkemedelsföretaget som tillverkar det. Läkare kan ordinera antingen varumärket eller det generiska (vetenskapliga namnet) läkemedlet.
Vasodilatorer: ett läkemedel som orsakar dilatation eller relaxation (avslappning) av blodkärlen.
Vätskeansamling: när det finns för mycket vätska i blodet som cirkulerar runt i kroppen och blodstockning uppstår, stiger trycket i blodkärlen. Vätska läcker sedan ut i de omgivande vävnaderna, där det samlas, vilket leder till ödem.
Vericiguat: ett läkemedel som används för att minska risken för dödsfall och sjukhusvistelse hos patienter med kronisk hjärtsvikt som nyligen har vistats på sjukhus eller behöver intravenösa (IV) läkemedel.
