Att leva med hjärtsvikt

Som en del av din behandlingsplan, kan du behöva göra ändringar av din livsstil. Läs mer om det i avsnittet om att anpassa din livsstil. Du bör dock även diskutera detta med ditt vårdteam eftersom de kan ha specifika rekommendationer för de ändringar du kan behöva göra. Det finns också särskild information om varningstecken.

Vilka livsstilsförändringar bör jag göra nu när jag har fått diagnosen hjärtsvikt?
Din läkare kan rekommendera förändringar som du kan göra i din livsstil. Din läkare/hjärtsviktssjuksköterska kan också hänvisa dig till en dietist som kan hjälpa dig att ändra din kost och en sjukgymnast som kan föreslå lämplig fysisk aktivitet eller deltagande i en utbildning eller ett aktivitetsprogram. Specifik information om rökning och alkohol hittar du här.

Hur ofta behöver jag besöka kliniken för kontroller?
Det beror på vilken behandlingsplan din läkare rekommenderar. Din läkare kan också hänvisa dig till en specialistsjuksköterska, dietist, sjukgymnast, stödgrupp eller annat, för regelbundna möten.

Hur mycket vätska bör jag dricka varje dag?
Det är viktigt att vara uppmärksam på mängden vätska man dricker för att minimera risken för vatten- och saltansamlingar, vilket är vanligt vid hjärtsvikt. Din dietist eller sjuksköterska kan rekommendera hur mycket vätska och salt du ska få i dig och din läkare kanske vill diskutera din diuretikabehandling och förklara hur du kan reglera behandlingen om symtomen förvärras. Kom ihåg att den vätska du får i dig kommer i olika former, t.ex. från maträtter vi äter, som soppor och stuvningar.

Vilken typ av träning är lämplig och hur mycket ska jag motionera?
Att hålla dig så aktiv som möjligt är en viktig del av dina levnadsvanor. Du bör dock se till att du inte gör alltför mycket alltför snabbt utan tar god tid på dig. Du bör försöka att undvika att bli alltför andfådd under någon aktivitet. Din läkare kan ge råd om vilka aktiviteter som är bra att börja med och vilka du bör undvika. Din sjukgymnast/läkare/hjärtsviktssjuksköterska har också möjlighet att hänvisa dig till ett hjärtrehabiliteringscentrum på sjukhuset eller ett träningscenter utanför sjukhuset för lågintensiva träningsprogram som du kan delta i.

Rekommenderar ni någon specifik blodtrycksmätare?
Det finns många olika blodtrycksmätare, men inte alla har testats för noggrannhet. Läkaren, sjuksköterska eller apotekspersonalen kommer att kunna ge dig råd om vilka mätare som är mest tillförlitliga och de kan hjälpa dig att kontrollera att du använder blodtrycksmätaren på rätt sätt.

Vad ska mitt blodtryck och min hjärtfrekvens vara?
Om du kontrollerar ditt blodtryck och din hjärtfrekvens regelbundet är det viktigt att veta vad dina normala värden bör vara. Hjärtsviktläkemedel sänker vanligtvis blodtrycket och minskar hjärtfrekvensen. Du kan då anteckna dina värden och meddela din läkare eller hjärtsviktssjuksköterska om du märker några större förändringar.

Kan jag fortfarande flyga?
Flygresor är vanligtvis inte något problem för personer med hjärtsvikt. Dina symtom bör dock vara stabila innan du reser. Om du har en inopererad enhet bör du nämna det vid säkerhetskontroller, eftersom den kan upptäckas av säkerhetslarmen.
Säkerhetskontrollen stör inte apparatens funktion på något sätt.

När bör jag ta nästa vaccination mot influensa eller lunginflammation?
Din läkare kan ge dig rekommendationer om vaccinationer, t.ex. om du bör vaccinera dig mot influensa, lunginflammation eller covid-19 och hur ofta.

Vad ska jag göra om jag tror att min hjärtsvikt försämras och jag upplever fler symtom?
Det är en viktig fråga som du bör ta upp med din läkare. Se avsnittet “Varningstecken” på denna webbplats. Om du till exempel känner att din andning gradvis försämras, eller om du märker en fortskridande viktökning, bör du kontakta din läkare eller sjuksköterska och be om ett möte så snart som möjligt. Om symtomen försämras snabbt och åtföljs av andnöd vid vila, hög puls eller bröstsmärtor ska du kontakta akutvården direkt.