Antikoagulantia och nya orala antikoagulantia

Vad de gör

Antikoagulantia, även känt som antitrombotiska medel, hämmar uppkomst eller tillväxt av blodproppar. De är viktiga eftersom personer med hjärtsvikt kan producera blodproppar i hjärtat eller i blodkärlen som återsänder blod till hjärtat. För patienter medförmaksflimmer, som är en oregelbunden hjärtrytm som är särskilt vanligt hos patienter med hjärtsvikt, är behandling med antikoagulantia av avgörande betydelse, eftersom de skyddar mot att blodproppar bildas i vänster förmak, som kan flytta sig till hjärnan och leda till en stroke (blodpropp i hjärnan).

Även omantikoagulantia ofta kallas för blodförtunnande medel, får de faktiskt inte blodet att flyta mer fritt genom blodkärlen. Se dem som något som förhindrar trögflytande blod från att bilda blodproppar där det inte borde.

Warfarin är det vanligaste antikoagulerande medlet och tas i form av tabletter. Dosen warfarin varierar från person till person. Din läkare eller sjuksköterska kommer att mäta ditt INR-värde (International Normalised Ratio) regelbundet, särskilt i början av behandlingen och sedan rutinmässigt för att fastställa rätt dos för dig. Det är viktigt att du inte missar att ta några tabletter eller tar extra doser. Om du gör det måste du informera din läkare eller sjuksköterska.

Ibland kan du få en subkutan injektion med antikoagulantia strax under huden (vanligtvis en typ av heparin) i stället för warfarin. Detta är vanligt på sjukhus under perioder då du inte kan röra dig, till exempel under en sjukhusvistelse för ett medicinskt ingrepp, eller om du inte kan ta tabletter.

Under de senaste åren, har en ny generation av antikoagulantia utvecklats, så kallade “nya orala antikoagulantia” eller NOAK. Dessa läkemedel används numera ofta för att skydda patienter med förmaksflimmer mot stroke. NOAK:s är minst lika effektiva som warfarin och kan vara lättare att använda, eftersom blodprover (INR) inte behöver tas regelbundet för att mäta blodets tendens att bilda en propp.

Biverkningar

Antikoagulantia kan öka kroppens tendens att blöda. Det visar sig vanligtvis som blåmärken eller en mindre blödning. Även om risken är låg finns det också en ökad risk för en större hemorragi (allvarlig blödning), till exempel vid förekomst av magsår.

Effekten av warfarin varar i flera dagar efter att man slutar ta tabletterna, men din läkare kan administrera en behandling som snabbt minskar benägenheten att blöda. NOAK har däremot en kortvarig effekt – timmar snarare än dagar – vilket innebär att en benägenhet att blöda kan vara lättare att hantera.

Topptips

Det är viktigt att samarbeta med din läkare eller sjuksköterska när behandlingen påbörjas för att fastställa rätt dos warfarin eller NOAK samtidigt som en stabil nivå av antikoagulation bibehålls.

Berätta för alla läkare, inklusive din vårdcentralsläkare (allmänläkare), din tandläkare och apotekspersonal, om du behandlas med warfarin eller NOAK. Det är bra att ha ett kort om medicinsk behandling eller armband på dig för eventuella nödsituationer som anger att du behandlas med warfarin eller NOAK.

På grund av risken för blödning är det viktigt att du meddelar din läkare omedelbart om du märker några tecken på onormal blödning, inklusive oförklarliga blåmärken eller blödning från tandköttet, näsan, urinvägarna eller tarmen. Det är mycket viktigt att rapportera exakt när du tog din sista dos antikoagulantia, såsom warfarin eller NOAK.