Njurarna \u00e4r tv\u00e5 b\u00f6nformade organ p\u00e5 ca 10\u201312 cm (lika stora som en knuten hand) som sitter p\u00e5 var sin sida om ryggraden under det nedersta revbensparet.<\/p>\n
Njurarna har tre uppgifter \u2013 de utg\u00f6r f\u00f6r det f\u00f6rsta kroppens reningsverk, f\u00f6r det andra kroppens filter och f\u00f6r det tredje kroppens kontrollstation.<\/p>\n
Njurarna arbetar dygnet runt f\u00f6r att rena blodet fr\u00e5n oh\u00e4lsosamma \u00e4mnen. Mer \u00e4n en liter blod str\u00f6mmar genom njurarna per minut och cirka 180 liter kroppsv\u00e4tska filtreras d\u00e4r varje dag. En frisk person kissar mellan en till tre liter per dag. Urin inneh\u00e5ller kroppens \u201dslaggprodukter\u201d, dvs. gifter, l\u00e4kemedelsrester och avfallsprodukter fr\u00e5n maten vi \u00e4ter. Om njurfunktionen st\u00f6rs kan niv\u00e5er av avfallsprodukter i kroppen ackumuleras och leda till en ansamling i blodet (uremi).<\/p>\n
I varje njure finns ungef\u00e4r en miljon sm\u00e5 urinproducerande enheter, s\u00e5 kallade nefroner. Varje nefron best\u00e5r av en blodk\u00e4rlscysta, glomerulus och en njurkanal, det s.k. tubulussystemet. Glomerulus \u00e4r ett mikroskopiskt \u201dfilterpaket\u201d vars uppgift \u00e4r att rena blodet fr\u00e5n avfallsprodukter. Tubulussystemet kan liknas vid \u201davloppsr\u00f6r\u201d d\u00e4r \u00f6verfl\u00f6dig v\u00e4tska och avfall som har filtrerats dr\u00e4neras bort. Varje nefron \u00e4r kopplad till st\u00f6rre njurkanaler. D\u00e4rifr\u00e5n f\u00f6rs urin till urinledarna och vidare till urinbl\u00e5san. Alla viktiga \u00e4mnen som ska finnas kvar i kroppen separeras under filtreringsprocessen och \u00e5terf\u00f6rs till blodet.<\/p>\n
Njurarnas funktion \u00e4r att producera \u00e4mnen och reglera olika processer i kroppen. Njurarna ser till att cellerna fungerar genom att reglera graden av salt och syra i blodet och kontrollera hur mycket kroppen absorberar eller uts\u00f6ndrar av exempelvis v\u00e4tejoner, natrium och kalium.<\/p>\n
Njurarna producerar tv\u00e5 viktiga hormoner: erytropoietin, ett hormon som stimulerar produktionen av r\u00f6da blodkroppar i benm\u00e4rgen, och renin, som reglerar blodk\u00e4rlens motst\u00e5nd och storlek och d\u00e4rmed blodtrycket. Njurarna \u00e4r ocks\u00e5 viktiga f\u00f6r skelettets uppbyggnad. Det kalcium vi f\u00e5r genom maten kan bara tas upp i tarmen med hj\u00e4lp av D-vitamin, som bildas i huden n\u00e4r vi exponeras f\u00f6r solljus och aktiveras av njurarna.<\/p>\n
F\u00f6r att njurarna ska kunna uppr\u00e4tth\u00e5lla ett j\u00e4mnt blodfl\u00f6de kr\u00e4vs en regelbunden och tillr\u00e4cklig hj\u00e4rtrytm. D\u00e4rf\u00f6r rubbas ofta interaktionen mellan hj\u00e4rta och njure vid hj\u00e4rtsvikt. Hj\u00e4rtsvikt och kronisk njursjukdom samexisterar ofta och delar vanliga riskfaktorer n\u00e4r de utvecklas. En nedsatt njurfunktion \u00e4r f\u00f6renad med en \u00f6kad risk f\u00f6r ogynnsamma utfall. Att ha b\u00e5de hj\u00e4rt- och njursjukdom kan f\u00f6rv\u00e4rra prognosen och dessa patienter beh\u00f6ver noggrann uppf\u00f6ljning.
\nEftersom m\u00e5nga av medicinerna f\u00f6r hj\u00e4rtsvikt har viktiga direkta effekter p\u00e5 njurfunktionen \u00e4r det angel\u00e4get att du regelbundet f\u00e5r din njurfunktion kontrollerad (huvudsakligen genom laboratorieanalys) av din v\u00e5rdgivare under behandling av akut och kronisk hj\u00e4rtsvikt.<\/p>\n
Det finns ocks\u00e5 flera l\u00e4kemedel f\u00f6r njurdysfunktion som kan anv\u00e4ndas s\u00e4kert av hj\u00e4rtsviktspatienter eller som till och med har njurskyddande egenskaper. V\u00e4nligen r\u00e5dg\u00f6r med din l\u00e4kare.<\/p>\n