© DIPEx (www.healthtalkonline.org)

Den underbara specialisten på vårt lokala sjukhus som gjorde kranskärlsröntgen sa: "Gode gud, gode gud, här får det bli lite utpressning mot sjukvårdsmyndigheterna. Du måste in omedelbart!", och de gav mig en mitralisklaff ni vet, metall eller kol eller nåt, och till och med där, på väg ut från intensivvården, till och med när jag var i intensivvård och verkligen inte tillräknelig, kändes det underbart! Det går inte att beskriva. Det pågick i åratal och i flera år hade jag hjärtsvikt, hela tiden hade jag lite hjärtsvikt men ni vet, man vänjer sig nästan vid en situation, det låter dumt, men det gör man!

Och ni vet, den mest underbara sak i världen är att få en ny hjärtklaff eller vad som helst, jag är säker på att för andra människor, är det andra saker, men det var så det gick till och det är sju år sedan. Och sen dess, nu är det en annan som krånglar lite, men ändå, ni vet, jag är så mycket bättre än jag var innan. Åren innan hade jag inte kunnat köra bil på tre år, det gick helt enkelt inte, det kändes inte tryggt. Så gick det till och så har jag det nu.